Kreta är Greklands största ö och den femte största i Medelhavet. Den är 8 261 kvadratkilometer; det innebär att ön är nästan tre gånger så stor som Gotland. Den avlånga ön sträcker sig 26 mil från öster till väster och är som mest sex mil bred. 635 000 invånare finns mest utspridda i olika orter längs kusterna. Uppemot hälften bor i huvudstaden Heraklion, en fjärdedel i Chania på den västra delen av Kreta. En tredje ort som många svenskar är bekanta med är staden Rethymnon, belägen ungefär mitt emellan Chania och Heraklion vid nordkusten. Rethymnon har cirka 50 000 invånare.
Västra Kreta
Turismen är oerhört viktig för Kreta och ön är ett av svenskarnas käraste resmål. Hundratusentals svenskar har varit på Kreta. Varje år kommer drygt två miljoner turister till ön – ett vanligt år. En stor del av dem vistas i olika mindre turistorter i närheten av Chania. Här är det tätt mellan stränderna, hotellen och restaurangerna, och den som vill uppleva ett mera vardagligt, genuint Grekland bör överväga att resa till andra platser.
Chania är en charmig och livfull stad och den som inte har något emot att se många andra turister kan trivas bra där.
Mellersta Kreta
Även huvudstaden Heraklion, som ligger ungefär mitt på öns nordkust, är livaktig och folkrik under turistsäsong.
Bara några kilometer från Heraklion ligger Kretas största historiska sevärdhet, Knossos, där minnen från den minoiska kulturen finns att beskåda. Om Knossos skrev jag i bloggen den 12 juni 2015, varför jag hänvisar dit för mer fakta och flera bilder.
Fyndigheterna från Knossos har samlats i Arkeologiska museet i Heraklion. Det är ett enastående rikt och intressant museum där många föremål som är tusentals år gamla kan ge ett förbluffande modernt intryck. Alla som har det minsta intresse för historia, formgivning eller konst bör besöka detta museum efter att ha sett Knossos.
Landskapet på Kreta är kargt, lite påminnande om Karpathos som jag presenterade i det förra avsnittet. Låg växtlighet, mycket buskar, olivträd, dramatiska berg och raviner.
Under tidig sommar blommar oleandern (även kallad nerium). De röda blommorna lyser upp landskapet, särskilt längs vägkanterna, i överflödande mängd. De är vackra att betrakta med livsfarliga att äta …
Östra Kreta
De östligaste delarna av Kreta är mindre turistiskt exploaterade än de västra och centrala. Jag besökte den lilla staden Sitia – med egen, liten, lugn och modern flygplats – i mitten av september, då där fanns få kvarvarande turister. Det var alltså gott om plats på strandpromenadens restauranger och inte heller någon trängsel på ständerna.
Sitia är en modern stad utan historiska minnen, men här finns ett anmärkningsvärt ambitiöst arkeologiskt museum. Naturligtvis inte i klass med Heraklions, men sevärt. I museet förvaras föremål som hittas på olika ställen på östra Kreta.
Det finns få stora attraktioner på östligaste Kreta. Toplou heter klostret som har en del besökare, liksom dess vintillverkning, med möjligheter till provsmakning, i närheten. Landskapet är kargt. Men här finns naturligtvis fina ständer.
Södra Kreta
Längs Kretas norra kust löper en landsväg. Denna trafikled är en del av förklaringen till att så många samhällen och turistorter anlagts där. Kretas flygplatser i Chania, Heraklion och Sitia ligger också på norra delen av ön. Kretas södra kust är betydligt mindre exploaterad, men erbjuder egentligen lika goda möjligheter till rekreation, bad och naturupplevelser. Den som önskar en lugnare vistelse på Kreta kan hitta de mindre resmål som ändå finns längs den södra kusten. Här är till sist ett par bilder från byn Plakias på sydkusten.
Ytterligare några Greklandsminnen kommer inom kort.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar