Madur
Madur har med
sin andra och senaste skiva Madur
(Tej 2016) lagt sitt förnamn Cláudia
på hyllan och använder efternamnet som artistnamn. Hon sjunger ganska bra men
något ojämnt i tonbildningen, kan sin fado och har en måttligt stark röst.
Mafalda Arnauth *
Sångerskan
väckte uppseende vid sin skivdebut med Mafalda
Arnauth (EMI 1999) eftersom hon undvek standardnummer och i stället
presenterade mycket eget material, både texter och musik. Med undantag för
skivan Fadas (Universal 2010), där hon
sjunger standardnummer, har hon fortsatt med det och skulle alltså kunna kallas
trubadur eller visdiktare.
Hon har en
modern och gränsöverskridande hållning, har också sjungit franskt och
brasilianskt och gjort ett par skivor som inte är fado. Debuten innehöll flera
snabba och energiska sånger, men Mafalda Arnauth har en särskild fallenhet för
drömska, poetiska och romantiska stämningar. Hon har en fin röst och sjunger
nyanserat med känsla. Av hennes skivor vill jag framhålla Encantamento (EMI 2003), Diário
(Universal 2005) och Flor de Fado (Universal
2008).
 |
| Mafalda Arnauth. |
Maja Milinkovic
Sångerskan
kommer från Bosnien och har lärt sig fadon, som hon tolkar så pass autentiskt
att hennes utländska bakgrund inte märks. Skivan Fado É Sorte (Seven Muses 2017) är en udda debut, inte särskilt
märklig, men hon är säkerligen en sångerska som kan utvecklas.
Mara Pedro
Sångerskan
fyller nitton år i år och har redan givit ut tre album vid elva, fjorton och femton
års ålder. Jag har hört de två senaste, Alma
do Mundo (Distrirecords 2012) och Fado
Sorriso (Distrirecords 2013). De är förbluffande prestationer av en så ung
sångerska för vilken fadon tycks vara naturlig. Det finns anledning av
avvakta fortsättningen med nyfikenhet.
Margarida Bessa
Margarida Bessa
är äldre än de flesta andra nya sångerskor, född 1955, och har uppträtt sedan
början av 90-talet. Med något tunn, böjlig röst sjunger hon en fado starkt
förankrad i traditionen. Inget affischnamn inom modern fado, men en sympatisk
och respekterad röst. Skivorna Nocturnos
(Movieplay 2004) och Saudade das Saudades
(2016, tydligen utgiven i egen regi) är tilltalande.
Margarida Guerreiro *
Margarida
Guerreiro sjunger fado ledigt med behaglig röst och starkt ornamenterad
melodisk linje. Kommer från Alentejo i söder och har gjort ett par album av
vilka debuten Sal e Mel (Ovação 2003)
är det bästa. Enligt min mening är hon en underskattad sångerska som förtjänar
flera lyssnare.
Maria Ana Bobone *
Sångerskan
skivdebuterade redan 1994 och har alltså en lång karriär och stor rutin. Hon är
en av de sångerskor som med musikutbildning i botten kommit in i fadon som
vuxen. I dag har hon en god förtrogenhet med fadons uttryckssätt, men en bred
repertoar som sträcker sig lite utanför, mot populärmusik, folkmusik och romans.
Bobone sjunger omsorgsfullt och känsligt med klar röst. Hon är en duktig
pianist och kompar sig ibland på piano under konserter. Uppträder på Clube de
Fado i Alfama. Av hennes skivor är Fado
& Piano (kb 2012) av speciellt intresse. Mycket bra är också Nome de Mar (Vachier & Assosiados
2006). Men Bobone tilhör inte de mest produktiva på skiva.
 |
| Maria Ana Bobone. |
Maria do Ceo
Sångerskan är
inte särskilt omtalad i Portugal eftersom hon är bosatt i Galicien i Spanien
där hon sjunger fado och galicisk folkmusik. Har varit aktiv i många år.
Skicklig sångerska med bra stark röst och auktoritet.
Maria Emília *
Ung sångerska
som först var uppmärksammad som Maria
Emília Reis. Sjunger på Clube de Fado i Alfama med kraftig röst och betämd
attack. Ett framtidsnamn. Maria Emília har ännu inte gjort någon egen skiva men
finns med på den fina samlingen med unga sångerskor Urbanas (Tugaland 2013).
Maria João Quadros
Sångerskan har
varit verksam i många år och är definitivt en egen röst inom fadon. Hennes
musik är sträv, lite kantig och allvarlig, och hon lyfter fram de brasilianska
och afrikanska rötter som finns i musiken. Skivorna Maria João Quadros (Páteo 2006?) och Fado Mulato (Grão 2008) presenterar hennes musik.
