22 september 2015

Påminnelse om en bok

För två år sedan utkom min bok Fado – en vägvisare till musiken och musikerna (GML Förlag). Denna händelse kan inte beskrivas som omtumlande för bokbranschen eller den svenska litteraturhistorien. Tvärtom gick boken rätt obemärkt förbi, helt normalt för en bok inom ett udda fackområde som få är insatta i, dessutom utgiven i egen regi utan marknadsföringsresurser. 


Min avsikt var att erbjuda en användbar handbok och introduktion till fadon för intresserade, och den ambitionen har i viss mån nåtts. Boken har haft hjälp av de tre recensioner den fick i tryck och som jag återger här (dessutom har några tagit upp boken på nätet).

I musiktidskriften Lira 4/2013 skrev Rolf Nilsén:

”Ulf Bergqvist kommer från förlagsvärlden men har en stor kärlek till fadomusiken som nu har manifesterat sig i en nyutkommen guidebok till denna portugisiska musikvärld. Boken består av tre delar där den första berättar ganska grundligt om fadons historia och grunddrag. Den andra består av intervjuer med åtta fadosångare från en huvudsakligen ung generation och boken avslutas med en avdelning korta levnadsbiografier om fadons största personligheter.

Som introduktion till fadons värld på svenska fungerar boken utmärkt och ger lust till en Lissabonresa till fadohusen och de legendariska kvarteren där fadon utvecklats. På det viset är det en pionjärgärning som Bergqvist gjort – nu kan svenskar utan kunskaper i det portugisiska språket få en överblick över denna musikaliska tradition och kanske lättare förstå en del av vad man kan få höra under ett besök i Lissabon.

Det är roligt att boken förutom en historisk överblick också går på djupet och ställer frågor om fadons roll i dagens Portugal. Det gör att Bergqvists bok blir mer än bara en guide, det blir också ett engagerat diskussionsinlägg.
Som Bergqvist antyder i boken, har kanske fadon haft en storhetstid under de senaste decennierna och framtiden kan vara en smula oviss, men det är ett utmärkt tillfälle då att göra ett bokslut och sammanfatta historien fram till nuet. Även för den som inte kommer iväg till Lissabon finns det mycket att hämta, exempelvis en utförlig bok- och skivlista där man kan söka, för att sedan gå vidare och leta upp mer fado.”

Den legendariska sångerskan Argenina Santos sjunger på sin krog A Parreirinha i Alfama. 2009.


Bengt Eriksson skrev i HiFi Musik 9/2013:

”Jag kan inte tänka mig att någon i Sverige vet mer om portugisisk fado än Ulf Bergqvist. I tidskriften Lira fortsätter han envetet att recensera nya fadoskivor. (Sen kan det vara ett litet helsike att få tag på vissa rekommenderade album – men det är en annan sak.)

Nu har Bergqvist också gett ut en grundläggande bok om portugisisk fadosång och musik, från traditionen in i nutiden. ”En vägvisare till musiken och musikerna”, som titeln så exakt lyder. Kunnigt och intressant. Och trots all faktakunskap: inte det minsta svårläst. Samt – det är ju viktigast – lyssningslockande. Alltså en perfekt bok för den svenska publik som upptäckt Portugals fadotradition genom nya sångerskor som Cristina Branco och Mariza.

Just kapitlet ”Den nya fadon” – där Bergqvist påpekar att den inte är så ny – är extra intressant för mig, som tycker om när traditioner lever vidare genom nya generationer, tankar, liv, åsikter och influenser. Också spännande – och kanske förvånande – att hälften av de åtta ”Röster om fadon i dag” som intervjuas – Ricardo Ribeiro, Pedro Moutinho, Marco Rodrigues och Rodrigo Costa Félix – alltså är män.

I Sverige har flera av de nya, yngre fadosångerskorna blivit kända och hörda. Men hur många av oss har hört en enda av ovannämnda fadosångare? Som sagt: lyssningslockande och alla fyra finns på Spotify, upptäckte jag precis …”

Cláudia Duarte sjunger på fadohuset Casa de Linhares. Guilherme Banza, portugisisk gitarr, Jorge Fernando, spansk gitarr.


Och i Bibliotekstjänst sambindningslista 14108067 skrev Morgan Palmqvist föröljande recension, som fått en hygglig närvaro på bibliotek som följd:

”Ulf Bergqvist har här författat det första svenska standardverket om den portugisiska fadomusiken. Fado är de vemodiga sångerna som framförs ackompanjerade av bland annat den typiska tonen från den s.k. fadogitarren, ett mångsträngat instrument som vanligtvis spelas mycket virtuost. Fadon är en folklig stadsmusik som uppstod i fattiga kvarter i Lissabon men som sedan spridit sig både geografiskt och klassmässigt. Bergqvist går igenom historien, geografin, viktiga begrepp och hur musikgenren utvecklats. Han tar fram skillnader, artister från förr och nu och inte minst lyfter han lyssningsvärda cd- och dvd-skivor. Som författaren är recensent av fadomusik i tidskriften Lira besitter han självklart aktuella kunskaper om fadon inte bara som historisk företeelse. Uppenbart ligger det en djup kärlek till fadon bakom denna bok, samtidigt som stringens, överskådlighet och detaljinformation lämnar föga i övrigt att önska. Som sagt, ett verkligt standardverk.”
Efter två år har de flesta böcker försvunnit från marknaden, utom de som får ett förlängt liv genom en pocketutgåva. Fado – en vägvisare till musiken och musikerna finns emellertid fortfarande och kan beställas från nätbokhandlare som Adlibris, Bokus med flera. 


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar