Bilder från Azorerna (4). São Jorge

São Jorge är den fjärde största ön i den azoriska arkipelagen. Om den hade varit svensk, hade den också varit den fjärde största ön, till ytan mindre än Orust men större än Hisingen. Befolkningen är knappt 6000 varav de flesta bor i samhällena Velas eller Calheta.

"Huvudstaden" Velas i motljus.

På Azorerna produceras mycket ost, och den mest kända osten är just São Jorge, en hårdost men med en lite krämig konsistens och viss sälta. I sina mer lagrade varianter är detta en av mina absoluta favoriter bland ostar. Den säljs på många ställen utanför Azorerna; jag har köpt den i Lissabon där den är dubbelt så dyr.

São Miguel är säkert den azoriska ö som kan erbjuda de flesta och mest varierande naturscenerierna, men för mig är São Jorge den vackraste av de öar jag sett. Det beror på att ön egentligen är en bergsrygg som utgör en högplatå som stupar brant ner mot kusten. Därför finns många utsiktspunkter. Som högst är ön drygt 1 000 meter. Liksom de övriga öarna är den frodig med stor blomsterprakt.

 

Den stora gula kanonviskan har spritt sig på flera av öarna.

När hortensian har vissnat på andra ställen blommar den  vidare här. Högplatån ger ett något kärvare klimat och en längre vegetationsperiod.

Denna blomma heter säkert inte diskborstblomma, men det är i alla fall ett sätt att beskriva den.

På flera ställen runt ön finns landtungor som sticker ut i vattnet där folk har byggt upp hus och små byar, anlagt odlingar och vägar. 

De är resultatet av vulkanutbrott där lava runnit ut i havet och stelnat och så småningom blivit bördig mark. På portugisiska kallas de fajãs. Myndigheterna rekommenderar i dag inte att dessa fajãs bebyggs; vid ett jordskalv eller vulkanutbrott finns risken att de bryts av och att landmassan skjuts ut i havet.

Bilder från Azorerna (3). Faial

Faial är dem femte största av de azoriska öarna till ytan, befolkningsmässigt den tredje största med cirka 15000 invånare. De flesta av invånarna bor i huvudorten Horta, cirka 8000 invånare. Till skillnad från de flesta småstäder på Azorerna är Horta inte bara ett servicecentrum för öns befolkning utan en ganska gammal stad med flera byggnader från 1600-talet och en samlingsplats för atlantfarare från Europa och Nordamerika.

Trots att Horta blivit en centralpunkt för sjöfarare över Atlanten är det mestadels en lugn liten stad med ett mycket begränsat utbud av hotell, matställen och nöjen för besökare. Från Horta går en färja till grannön Pico.

Faial är en grön ö men kallas ibland ändå Ilha azul (den blå ön) på grund av de stora mängder blå hortensia som blommar som mest i maj–juni. Ön är kuperad och når med vulkanen Caldeira över 1000 meter. Genom historien har den drabbats av flera vulkanutbrott. Vid Capelinhos ägde ett utbrott rum år 1958 som varade i över ett år, förstörde eller skadade över 2000 byggnader på ön och byggde upp en ny landmassa på mer än två kvadratkilometer.

Vid vulkanutbrottet 1958 kastades askan 6000 meter upp i luften. Då askan hade lagt sig täckte den hela tornet vid Capelinhos. Här finns nu ett intressant vulkanmuseum.

Växtligheten har efter ett drygt halvsekel ännu inte tagit över vid Capelinhos. En stor del av det nya land som skapades vid vulkanutbrottet har eroderats bort, men Faial är fortfarande större än före utbrottet.

Faial är övervägande ett grönt, ganska kuperat landskap med odlingar och boskap.

Bilder från Azorerna (2). São Miguel

São Miguel är Azorernas största ö. På en yta som motsvarar drygt halva Ölands bor en befolkning som är mer än fem gånger större än Ölands. Cirka hälften av befolkningen på 140 000 finns i huvudorten Ponta Delgada med förorter och ett par andra tätorter i närheten, och stora delar av ön är glest befolkade, framförallt i öster. Näst största stad är Ribeira Grande på nordkusten. São Miguel är också bebodd av cirka 100 000 kor, som är orsaken till att mejerinäringen med produktion av mjölk, grädde och ost är en huvudnäring. Turismen har ökat men är ännu en mindre del av näringslivet. Ön kallas Ilha verde (den gröna ön) och gör med sin frodiga grönska skäl för namnet. São Miguel är kuperad och når som högst cirka 1 100 meter över havet.

Hortensian är en dominerande växt på öarna. Eftersom korna inte gillar växten kan den användas i stället för stängsel. Långa blå stråk av hortensia avgränsar många betesmarker.

"Tvillingsjöarna" i närheten av byn Sete Cidades är kanske Azorernas mest berömda utsikt. När vädret är bättre än vid detta fototillfälle kan man se att sjöarna, beroende på växtligheten, har olika färger. Den ena kallas den gröna sjön, den andra den blå sjön.

"Afrikas blå lilja" växer vilt och är en vanlig syn på de azoriska öarna.

Byn Furnas är ett självklart utflyktsmål för den som besöker São Miguel. Här finns en vacker botanisk trädgård.

Just i Furnas märks tydligt att São Miguel är en vulkanisk miljö. Här strömmar vattenångan upp ur berggrunden.

Östra São Miguel är ett glesbefolkat område där små byar, betesmarker och skogar är utspridda på en högplatå.

Allemansrätt finns inte på Azorerna. Men på vackra utsiktspunkter har rastplatser byggts upp. De är utflyktsmål där man kan uppleva naturen, grilla sin lunch, ta en promenad ... Här Lomba da Pedreira.

Utsikt från Lomba da Pedreira, östra São Miguel.

Det är ingen brist på kyrkor på de azoriska öarna. Befolkningen är mer religiöst sinnad och mer trogen den katolska kyrkan än i Portugal som helhet. Det lilla samhället Nordeste är centralort för östra São Miguel. 

São Miguels mest fotograferade vattenfall?

Bilder från Azorerna (1). Ponta Delgada

Azorerna är en ögrupp i Atlanten, ungefär 150 mil väster om Portugal, på samma latitud som Lissabon. Öarna har tillsammans en yta på 2 355 kvadratkilometer, det vill säga något mindre än Gotland. Befolkningen är ca 280 000, mer än fem gånger så stor som Gotlands. Öarna är vulkaniska och geologiskt sett unga. De brukar indelas i tre grupper efter deras läge: den östra består av öarna Santa Maria och São Miguel, den västra av Flores och Corvo och den centrala gruppen av Terceira, São Jorge, Pico, Graciosa och Faial.

São Miguel är den största ön med en yta på 751 kvadratkilometer, drygt halva Öland, och en befolkning på 140 000 varav ungefär hälften bor i Ponta Delgada, som är den största staden på Azorerna och den ort man normalt hamnar först på om man besöker Azorerna från utlandet. De övriga öarna är i fallande storleksordning efter ytan Pico, Terceira, São Jorge, Faial, Flores, Santa Maria, Graciosa och Corvo. Vad gäller befolkning är Terceira näst störst med ca 55 000 invånare medan Faial och Pico vardera har cirka 15 000.

Ponta Delgada.

Öarna tillhör Portugal men har sedan många år ett visst självstyre med eget parlament i Ponta Delgada. Näringsmässigt dominerar jordbruket och öarna är betydande producenter av framför allt mejerivaror – på São Miguel finns nästan lika många kor som människor. Att man odlar bland annat ananas, te och vin har inte samma betydelse för ekonomin. Fisket är en viktig binäring. Med EU-bidrag har transportsektorn byggts ut och det finns i dag flygplatser på alla nio öarna.

Den dåliga portugisiska ekonomin har naturligtvis påverkat även ögrupperna Madeira och Azorerna. För lokalbefolkningen är en bantning och fördyring av den offentliga servicen, som sjukvård, utbildning och underhåll, klart kännbara. Det har blivit dyrt att leva på Azorerna, samtidigt som arbetslösheten har ökat och de lediga jobben blivit allt färre. Över en tiondel av befolkningen är i dag beroende av bidrag.

Sedan lång tid tillbaka har emigration till USA och Canada varit lösningen för azoraner som haft svårt att klara sin försörjning på öarna. De ligger ju också närmare Nordamerika än någon annan del av Europa. Återvändarna är emellertid åtskilliga. En del flaggar vid sina hus med den amerikanska eller kanadensiska flaggan vid sidan av den portugisiska och azoriska.

Azorerna försöker att bli ett stort turistmål. I svenska tidningar har vi kunnat se helsidesannonser med sköna naturbilder från São Miguel. Och visst har turismen blivit viktigare, framförallt på huvudön, en del nya hotell har tillkommit under senare år i takt med att marknadsföringen av öarna blivit mer intensiv. En ökad turism skulle vara ett välkommet tillskott till den azoriska ekonomin och arbetsmarknaden. Men några kanarieöar kommer Azorerna inte att bli. Det finns för få sandstränder. Det hotell-, bar-, restaurang- och shoppingliv som många turister uppskattar på andra turistmål har Azorerna knappt en bråkdel av. Infrastrukturen och vägarnas standard tillåter inte heller en särskilt stark trafikutveckling.

Själv har jag bara besökt fyra av Azorernas öar. Här och i några kommande avsnitt lägger jag ut några bilder därifrån. Som kommer att framgå är det främst storslagna naturscenerier och – särskilt på de mindre öarna – ett lantligt lugn som de kan erbjuda. Öarna är lämpliga för vandringar och på alla finns markerade vandringsleder. På alla finns också små byar och städer där man får en känsla av att befinna sig bortom alla alfarvägar – platser där vissa skulle ha det outsägligt tråkigt och andra finna en efterlängtad stillhet och ro.

Jag börjar med några vyer från huvudorten Ponta Delgada. Det är, i motsats till Funchal på Madeira, en stad utan större erfarenhet av turism. Hotell, restauranger, kaféer och butiker finns naturligtvis, men de är inte dominerande inslag i stadsbilden. Snarare är Ponta Delgada en ganska vanlig, halvstor portugisisk stad där modern bebyggelse överväger.

Vita fasader med mörka konturer och omsorgsfullt monterade vita och svarta småstenar i gatu- och trottoarbeläggningen förekommer i många portugisiska miljöer.

Det är sällan trängsel på Ponta Delgadas gator. Den största affärsgatan sträcker sig genom de centrala kvarteren.

På marknaden har Ananaskungen en dominerande plats.

Ponta Delgada.