José ”Zeca” Afonso (1929–87),
studerade historia och filosofi vid universitetet i Coimbra. Han skivdebuterade
1953 som förvaltare av klassisk coimbrafado med Edmundo de Bettencourt som
förebild. Några år senare var Afonso igång med sin produktion av egna sånger.
Han sjöng med tydligt vibrato och eftertryck och gjorde många skivinspelningar.
Då portugisisk teve år 2007 ordnade en
omröstning om ”de 100 största portugiserna” oavsett kategori, blev José Afonso
den av de sex musikerna som placerade sig näst högst, på en 29:e plats (Amália
Rodrigues var nummer 14). Uppskattningen berodde mycket på hans opposition mot
diktaturen. Dess trakasserier – yrkesförbud, censur och en tid fängelse –
bidrog till att radikalisera hans politiska inställning och han var med i det
förbjudna kommunistpartiet. Ännu är han högt respekterad för sitt motstånd mot
diktaturen. Trots bräcklig hälsa var Afonso verksam med komponerande, diktande,
skivinspelningar, scenframträdanden, teater och politiskt arbete in på
80-talet.
Många andra artister sjunger José Afonsos
sånger. Bland annat har Cristina Branco spelat in en hel cd med hans sånger, Abril. I Youtubefilerna nedan kan man
höra honom själv. Den tredje är en ”klassisk” fado från Coimbra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar