14 maj 2014

William Turner

Ett av Londons mest kända museer kallades förr Tate Gallery. Sedan museet för modern konst, Tate Modern, öppnades har Tate Gallery bytt namn till Tate Britain. Det är inte så att Tate Modern innehåller modern konst och Tate Britain gammal. Det finns gott om modern och samtida konst på Tate Britain också. Och det är brittisk konst genom flera sekler som visas där.

Man kan ta sig till fots mellan museerna men får då räkna med en rejäl promenad. Bekvämare att ta båten från Millbank, där Tate Britain ligger, till Milennium Bridge vid Tate Modern.

Tate Britain är värt ett besök bara för den stora samling av William Turners (1775–1851) konst som finns där. Målningarna är intressanta i sig själva men också för att de ger associationer till så mycket annat i konsthistorien.

Turner reste mycket. Han var flera gånger i Venedig. När han målade venetianska motiv kände han säkert till stora venetianska 1700-talsmålare som Francesco Guardi och Canaletto. Men Turners bilder liknar inte deras.

Den engelska landsbygden gav också många motiv. Turner var ungefär samtida med den berömde engelske landskapsmålaren John Constable. Men Turner bilder liknar inte Constables. Den gulaktiga färgskala som dominerar många av Turners verk präglar också hans landskap.



William Turner hämtade många av sina motiv från havet och från kustområden. En tidig bild som denna Fiskare till havs kan påminna den svenske målaren Marcus Larson, verksam mest i Tyskland. Larson och Turner var också samtida, men de liknar inte varandra särskilt mycket i havsbilderna. Larson målade dramatiska bilder med skeppsbrott, stormar, åskväder och bränder, ofta med åskådliga detaljer. Hos Turner blir konturerna mera upplösta, detaljerna mera skissartade. Bilderna blir nära nog abstrakta. Jag kan associera till Strindbergs dramatiska havsmåleri.
I den lilla akvarellen med ryttare på stranden är själva ryttarna närmast stiliserade, en svart och en vit. Är det någon mer än jag som kommer att tänka på schackpjäser?
Turners bilder bärs av ljuset och av färgerna. Motljus och soldis tycks vara hans favoriter. Bilderna ger ett starkt intryck av rörelse i ögonblicket. Naturligtvis betraktas Turner som en föregångare till impressionisterna.

De flesta av de stora franska impressionisterna var födda på 1830- eller 40-talen. När de föddes hade Turner större delen av sin karriär bakom sig. När han dog var de småpojkar eller tonåringar. Det är en märklighet att en målare som var äldre än de han inspirerade i dag uppfattas som långt mera modern.

Hur såg samtiden på William Turner? Som ett kufiskt original som ingen vettig människa kunde förstå? Tvärtom – han var berömd och uppskattad, var ordförande i Royal Academy under fem år i slutet av sitt liv. Han blev mycket rik på sin konst.

Även i våra dagar är högt värderad. Ett par av hans målningar har sålts för över motsvarande hundra miljoner kronor vardera under senare år. Så det är tur att man kan se hans konst på museer. Den som strövar omkring i Turnerrummen på Tate Britain kan förstås fundera över hur många miljarder som hänger på väggarna.

De flesta av bilderna här har jag fotograferat på museet. Några kommer från Wikipedia, Wikimedia eller Wikipaintings. Särskilt det sistnämnda är ett Internetmuseum av stort värde. Mycket mera Turner finns där. Det är inte riktigt samma sak som att se målningarna i verkligheten. Men det är en bit på vägen till Tate Britain.

Så här såg han ut enligt ett självporträtt.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar