Fado – gitarrernas musik (1)

Följande artikel publicerades i tidskriften Gitarr och Luta nr 2/2014. Artikeln är skriven av tidskriftens redaktör Jan Rudling. Jag tycker den är en utmärkt presentation av fadomusik och portugisisk gitarr och publicerar den med författarens tillstånd. Eftersom den är ganska lång delar jag den i fyra delar som kommer den närmaste tiden med en början nu. Bildmaterialet i bloggen samt bildtexterna är delvis annorlunda än de i tidskriften.

***

Den portugisiska fadon har blivit känd över stora delar av världen. Gitarrerna formar  den unika klangbild som ackompanjerar den uttrycksfulla sång man förknippar med fadon.

Vi har skrivit mycket i Gitarr och Luta om flamenco, en musiktradition där gitarren har en central roll och där stora artister som Paco de Lucia, Tomatito, Paco Peña och Vicente Amigo har inspirerat många gitarrister, inte minst svenska. Men förflyttar man sig ca 
40 mil från flamencons centrum Sevilla till grannlandet Portugals huvudstad Lissabon, finner man en helt annan musiktradition, fado. Också här står gitarrerna i centrum.

På frågan ”vad utmärker fado?” skulle nog många svara något i stil med att det är en lätt sorgstämd portugisisk musik framförd på ett uttrycksfullt sätt av en kvinnlig eller manlig sångare klädd i svart, en fadista (fadista är en musiker som utövar fado, inte bara sångare utan även instrumentalister och upphovsmän),
 till gitarrackompanjemang. I likhet med andra urbana folkliga musikgenrer som flamenco, blues, rebetika och tango finns det ingen strikt definition av fado men det finns givetvis omisskännliga delar som måste finnas med.

Pedro Moutinho, en av dagens bästa fadosångare, tillsammans med Pedro Viana, portugisisk gitarr, Marco Rodrigues (skymd), viola, och Frederco Gato, viola-baixo. Från fadohuset Adega Machado i Bairro Alto.

Fado betyder öde på portugisiska. Ett centralt begrepp som alltid nämns vid
 fado är saudade som är en känsla, ett sinnestillstånd svårt att översätta. På svenska kan man kanske säga saknad, längtan, vemod, melankoli mer eller mindre förenat med en ödestro. Saudade måste finnas med i fadistans uttryck. Utan saudade tappar fadon sin själ. Många svenskar som attraheras av fadon känner kanske i likhet med mig igen mycket av det vemod och den saknad och längtan som finns i våra egna folkvisor, som i Emigrantvisa och Kristallen den fina.

Mer än någon annan har Amália Rodrigues (1920–1999) genom sina turnéer och skivinspelningar bidragit till att göra fadon känd utanför Portugals gränser. Hon satte en standard som dagens fadistas ofta jämförs mot. Många av hennes sånger som Maria Lisboa, Gaivota, Foi Deus och Lágrima är klassiker idag. Amália var så känd och uppskattad i Portugal att det vid hennes död utlystes landssorg. Fadon har idag en spridning över hela världen och blev 2011 klassad av UNESCO som ett världskulturarv. Men trots detta är fadons utövare och artister nästan enbart portugiser.

Fadons ursprung

Det är omöjligt att hitta en tydlig startpunkt för fadon men en viktig person i dess tidiga historia är Maria Severa (1820–1846) som levde ett kort och dramatiskt liv. Hon sjöng fado och spelade också portugisisk gitarr. Hennes framträdanden bidrog till att göra fadon känd och populär för en större krets och hon inspirerade efterföljare. Hon är en ikon för många fadosångare och det görs fortfarande sånger som handlar om henne.

Fadon är starkt förknippad med de kuperade stadsdelarna Alfama, Mouraria och Bairro Alto i Lissabon. Där växte fadon fram, utvecklades och har fortfarande sitt centrum. En mer udda gren på fadoträdet är universitetsstaden Coimbra som ligger norr om Lissabon. Coimbras fado har
en akademisk framtoning och skiljer sig påtagligt från Lissabons.

Tina Santos sjunger på fadohuset A Parreirinha i Alfama.

Bland musikforskare finns det många olika uppfattningar om vilka musiktraditioner och -stilar som bidragit till att forma fadon. Några forskare för fram den tidiga inhemska folkmusiken, ofta framförd av blinda kringvandrande musiker, några lyfter fram den moriska kulturens betydelse. Portugals förflutna som kolonialmakt har inneburit ett stort inflytande från brasiliansk och afrikansk musik. De portugisiska sjömännens långa färder från hemlandet med hemlängtan och behov av att uttrycka den i musik kanske kan förklara en del av saudade i fadon. Mycket talar för att en hamnstad som Lissabon med stor handel och blandning av folkgrupper skapat en mix av olika musikkulturer som har format fadon och fortfarande gör det. Den moderna fadon har påverkats av annan vitt spridd musikkultur som jazz, tango, popmusik, fransk chanson och brasiliansk musik.

Fadon började framföras hos folket i de fattigare stadsdelarna i Lissabon: på gator och torg, i kaféer och på bordeller. Men fado har också haft utövare inom aristokratin i Lissabon och under 1920- och 30-talen fick den ett stort genomslag i den portugisiska populärkulturen genom film och inspelad musik. Fado är idag en blandning av olika stilar. Här finns traditionell fado, fado castiço, baserad på ett antal melodier som ständigt återanvänds till nya texter. Fado-canção eller Fado musicado kallas övrig fado. Här finns kommersiell, schlagerliknande ”sångfado”, ofta med teatern som ursprunglig miljö, och en litterär fadostil som är mer av tonsatta dikter, liksom sånger som är snarlika den traditionella fadons. Fado kan också vara helt instrumental.

Gränserna mellan de olika fadostilarna är svåra att dra och i likhet med andra folkliga musiktraditioner som blues, flamenco
och tango finns det en spänning mellan traditionalister och förnyare. Men utan en stark förankring i fadon och respekt för dess tradition riskerar en förnyare att tunna ut sitt musikaliska uttryck så mycket att man hamnar i något helt annat.

(Fortsättning följer.)