Fado – gitarrernas musik (4)

Här är avslutningen på artikeln Fado – gitarrernas musik av Jan Rudling, hämtad från tidskriften Gitarr och Luta nr 2/2014.

***

Så gott som all fado som framförs i Sverige är gästspel av portugisiska artister. Fadon har få kända utövare utanför Portugal. En intressant grupp är Stockholm Lisboa Project (www. stockholmlisboa.com) som spelar en fusion av fado och svensk folkmusik med en i fadosammanhang mer udda sättning: Filip Jers på munspel, Sérgio Crisóstomo på fiol och Simon Stålspets på mandola, alla skickliga musiker. Sångerskan, Micaela Vaz, framträder även i mer renodlade fadosammanhang.

Att lyssna på

Det finns ett stort antal inspelningar av
fado med start i början av 1900-talet. Den folkliga fado som blev populär på 20-talet genom inspelningar är ofta traditionell fado. Om man inte är bekant med genren varför inte börja med att lyssna på fadons okrönta drottning, Amália Rodrigues? Hon har gjort många inspelningar, de mest kända är mellan mitten av 1940-talet och slutet av 1960-talet. En manlig motsvarighet men mindre känd och betydligt äldre var Alfredo Marceneiro (1891–1982), en legendar som skrev många sånger.

Sångerskan Cuca Roseta under en soundcheck inför ett framträdande i kulturcentret i Belém, Lissabon.
Eurico Machado, guitarra, Pedro Pinhal, viola, Rodrigo Serrão, kontrabas.

Andra artister ungefär samtida med Amália under en av fadons guldåldrar, 1960-talet,
var Amaliás syster Celeste Rodrigues, Maria Teresa de Noronha, Fernando Farinha, Hermínia Silva, Carlos Ramos, Argentina Santos och Tristão da Silva. Från en något yngre generation kan nämnas Fernando Maurício, Fernanda Maria, Maria da Fé och Carlos do Carmo.

Fadon hade en nedgångsperiod efter revolutionen i Portugal 1974 då den av många ansågs representera något gammalt och passerat. Men fadon hade livskraft och gjorde en stark återkomst på 90-talet när en ny generation hittade tillbaka till rötterna. Många av dagens fadistas debuterade under denna tid. Mariza är kanske den mest kända och hon är också influerad av afrikansk och brasiliansk musik. Vidare kan nämnas Camané, Ana Moura, Pedro Moutinho, Katia Guerreiro, Joana Amendoeira, Aldina Duarte, Ricardo Ribeiro och Carminho som gjorde en bejublad konsertserie i Sverige 2012. Cristina Branco som varit en mycket uppmärksammad artist förknippad med fadon har under senare år också tagit upp annan musik som tango och chanson. Många av dagens fadistas framför också annan typ av musik och med dagens internationella musikscen med ett enormt musikutbud och -utbyte påverkas givetvis också fadon. Fadon påverkar andra musikstilar.

Coimbras fado med artister som Luíz Goes och Fernando Machado Soares är också intressant.

Fadons guitarristas förtjänar också att lyssnas på. Allt ifrån de äldre artisterna Armandinho, Jaime Santos, Carlos Paredes, José Nunes och Raul Nery till dagens artister där José Manuel Neto är den mest framträdande.

När man är i Lissabon är det självklart att besöka klubbar och restauranger där man kan lyssna på fado. Det finns ett stort utbud av varierande kvalitet. Fadomuséet i Lissabon är också värt ett besök.

Litteratur och länkar

För den som vill fördjupa sig i fadons historia och vill veta mer om hur fadon växt fram
och vilka musiktraditioner den påverkats av rekommenderas Ulf Bergqvists nyskrivna bok Fado – En vägvisare till musiken och musikerna (GML förlag, 2013). Bergqvist har under en lång tid intresserat sig för fado och har gjort flera musikprogram för Sveriges Radio. I hans bok finns en omfattande beskrivning av olika typer av fado, intervjuer med yngre fadistas, översättning av fadotexter, en ingående beskrivning av över 200 fadistas, guitarristas, kompositörer och textförfattare, en mycket omfattande diskografi (ca 500 CD), tips på fadoställen och mycket annat intressant om fado.

Thomas Nydahl är en annan svensk fadokännare som har givit ut böcker om fadon, Kärlek och längtan (h:ström Text & Kultur, 2004) och Musiken som föddes bortom haven (Artea Förlag, 2006, innehåller även en CD med gamla fadoinspelningar), där han beskriver sina upplevelser av fadon i olika miljöer varvat med beskrivningar av fadons historiska rötter och intervjuer med artister, textförfattare, producenter med flera.

En viktig bok om fadons historia är Rui Vieira Nerys A History of Portuguese Fado (Imprensa Nacional-Casa da Moeda, 2012). Donald Cohen presenterar i Fado Português (WISE Publications, 2003) ett urval av kända sånger med nedtecknade melodier, harmonier och texter som även översatts till engelska. Till boken hör en CD-bilaga med inspelningar av sångare från olika epoker.

Några hemsidor:

* www.museudofado.pt

* www.fado.com

* www.portaldofado.net/enwww.fadosdofado.blogspot.se 
(innehåller massvis med fadotexter)

* www.tema-med-variationer.blogspot.se 
(Ulf Bergqvists blogg om fado)

* www.gluefox.com/fado/fado.shtm
(hemsida på svenska med blandat innehåll, bland annat fado) 


* Många artister har egna hemsidor.