Sångerskan Hermínia
Silva (1907–93) tillhör de stora inom 1900-talets fado. Hon hade en mycket lång
karriär på ungefär ett halvsekel och var tidigt ute att spela in skivor, 1936.
Silva är ett självklart namn i antologier med äldre fado och flera samlingar
med hennes musik har utgivits under senare år. Då har det handlat om en
blandning av äldre inspelningar och nyare, enligt min mening mindre
intressanta, från 70-talet. Denna nya sammanställning innehåller enbart Hermínia
Silvas äldre inspelningar från åren 1936–52, och flera av dem har tidigare inte
funnits tillgängliga på cd. Utgåvan är värdefull av två skäl. Dels finns
faktiskt inte särskilt mycket fado från den här tiden överhuvudtaget. Och tiden
är viktig bland annat för att en hel del ännu levande repertoar togs fram då,
inte minst för Hermínia Silva. Det är välkända sånger som Fado da Sina, Velha Tendinha,
Lisboa Antiga och Rosa Enjeitada, som här finns med i de
ursprungliga versionerna.
Hermínia Silvas
särart som sångerska, hennes charm, självironi och glimt i ögat, är tydligare i
dessa tidiga inspelningar. Hennes miljö var främst teatern, och utgåvan
innehåller en förteckning över alla de revyer och operetter hon var med i genom
åren, liksom hennes långfilmer. Sin vänliga och varma framtoning till trots
saknade hon inte förmåga att uttrycka längtan och vemod, men hon står för en
mindre smärtsam och dramatisk fado än Amália
Rodrigues, som för övrigt lär ha beundrat henne. Spår som A Rua Mais Lisboeta, Fado das Mãos Sujas och Fado
da Cigana är utomordentliga, och hela utgåvan värdefull för alla som intresserar
sig för äldre fado. Den ingår i en ny skivserie med äldre fado från Tradisom,
påkostade (och ganska dyra) produkter som hade varit ännu bättre om även
sångtexterna hade varit med. Ljudkvaliteten på denna cd är medioker men
varierande.
Marta Pereira da Costa. Marta Pereira
da Costa. Parlophone. ***1/2
Med fadomusikens
stigande popularitet de senaste 25 åren har det kommit fram inte bara en mängd
nya bra sångartister, utan också förnämliga gitarrister. Bland sångartisterna
är de flesta kvinnor, medan männen är ännu mer dominerande bland gitarristerna.
Så Marta Pereira da Costa, portugisisk gitarr, är verkligen ett undantag.
En del skickliga gitarrister,
som Ricardo Rocha och Custódio Castelo, har givit ut hela
album med gitarrmusik. Andra, minst lika skickliga musiker som José Manuel Neto och Bernardo Couto, har hittills nöjt sig
med att ackompanjera en mängd sångartister på skivor. Hur står sig Marta
Pedeira da Costa mot dessa? Jag menar att åtminstone Neto och Coutro ännu är
snäppet bättre, men Pereira da Costa har verkligen blivit en mycket skicklig
gitarrist och ligger inte långt efter. Hon räcker utan vidare till för en skiva
som denna. Tidigare har man kunnat höra henne på antologin Brincar aos Fados och Rodrigo
Costa Félix senaste album.
Klokt nog har Marta
Pereira da Costa valt att vända bort en del av strålkastarljuset från sig själv
och fadon. Fem sångartister medverkar i olika nummer samt en ganska stor skara
musiker som i olika konstellationer presenterar musik med skilda influenser.
Att kalla detta en fadoskiva är alltså felaktig konsumentinformation, även om
fadon också finns med, som i Camanés
Fado Laranjeira. I Encontro med sångaren och basisten Ricardo Bona låter det avspänt brasilianskt
och ännu mera exotiskt i Moon med den
iranska sångerskan Tara Tiba. Pianisten
Filipe Raposo har skrivit ett fint
arrangemang för stråkar och blåsare i Movimento,
där klassisk kammarmusik anas som en påverkan. En nestor i portugisisk
populärmusik, Rui Veloso, medverkar
i ett stycke, sångerskan Dulce Pontes
i ett annat. Den portugisiska gitarren finns alltid med och trakteras säkert
och inspirerat av Marta Pereira da Costa, som också har komponerat flera av numren.
Stämningen är övervägande ledig och godmodig och materialet av god klass. Arrangemangen
är prydliga och sobra. Jag tycker detta är ett fint album och känner mig
aningen snål när jag bara tilldelar det tre och en halv asterisk som belöning …
men Marta Pereira da Costa är så färsk på skivmarknaden att jag ser detta som
en lovande start som säkert kan få en ännu mera imponerande uppföljning längre
fram.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar