Sångerskan Maria do Espirito Santo är född 1938 och skulle
alltså kunna vara verksam fortfarande, men hon avslutade sin musikaliska
karriär tidigt och kan främst höras på några inspelningar från 60-talet. Under
sin verksamhet var hon knuten till teatern och medverkade i en rad revyer.
Sången É Noite na Mouraria är ett standardnummer som sjungits av många artister
inklusive Amália Rodrigues, Celeste Rodigues och Miguel
Rebelo. Den version som Maria do Espirito Santo presenterade 1962 tillhör
allra bästa, omsorgsfullt sjungen av en sångerska med fin röst och stark
känsla. Hon kompas av Francisco
Carvalhinho, portugisisk gitarr, och Martinho
d’Assunção, spansk gitarr. Sången har text av José Maria Rodrigues och musik
av António Mestre.
Uma guitarra baixinho
Numa viela sombria,
Entoa um fado velinho,
É noite na Mouraria.
Apita um barco no Tejo,
Na rua passa um rufia.
Em cada boca há um beijo,
É noite na Mouraria.
Tudo é fado,
Tudo é vida,
Tudo é amor sem guarida,
Dor, sentimento, alegria.
Tudo é fado,
Tudo é sorte,
Retalhos de vida e morte,
É noite na Mouraria.
Cai o luar na viela,
Perdida saudade ao vento.
No céu queima-se uma estrela,
Na rua há um lamento.
Lamento de amor que é fado,
Fado a sentir nostalgia.
O tempo passa apressado,
É noite na Mouraria.
Maria do Espirito Santos inspelning finns här:
En dämpad gitarr
i en dunkel gränd
stämmer upp en gammal fado,
det är natt i Mouraria.
En båt tutar på Tejo,
På gatan passerar en bov,
på varje mun finns en kyss,
det är natt i Mouraria.
Allt är fado,
all är liv.
Allt är skyddslös kärlek,
smärta, känsa, glädje.
Allt är fado,
allt är öde,
spillror av liv och död,
det är natt i Mouraria.
Månskenet faller i gränden
och vemodet försvinner med vinden.
På himlen brinner en stjärna,
på gatan hörs en klagan.
En klagan om kärlek som är fado,
som gör sinnet nostalgiskt.
Tiden går fort,
det är natt i Mouraria.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar