Den akademiska fadon från
Coimbra har haft två så kallade guldåldrar med framstående artister som gjort
bestående tolkningar av musiken och i hög grad berikat repertoaren. Dels slutet av 20-talet med sångare som António Menano, Edmundo de Bettencourt och Lucas Junot, dels
generationen som debuterade på 50-talet och som bland andra omfattar sångare
som José Afonso och Fernando Machado Soares. Även Luíz Goes
(1933–2012) tillhör denna generation. Liksom många andra av Coimbrafadons
representanter arbetade han som läkare och ansågs som en av landets främsta
specialister på magsjukdomar. Medan de flesta Coimbrasångare är tenorer är har
barytonsångaren Goes inte särskilt många kolleger i sitt röstläge.
Partir, partir,
Partir para onde, de longa
distância.
Recorde o teu corpo,
Poema de infância.
Partir, partir,
Como partem as naus do
passado,
Sem velas, sem mastros,
O leme quebrado.
Partir, partir,
Como a espuma que deixa na
areia.
Poemas de sal
Que o vento semeia.
Balada da Distância är ett exempel på hur Coimbras fado emellanåt är starkt påverkad av
klassisk tolkningstradition. Luiz Goes svarar för både text och musik. Tyvärr
har jag ingen uppgift om kompmusikerna på inspelningen från 1967.
Att ge sig av,
att resa vart? Att resa långt
bort.
Jag skulle minnas din kropp
som en barndomens dikt.
Att ge sig av,
som skeppen förr reste bort
utan segel, utan master,
med trasiga roder.
Att försvinna
som skummet som lämnas i
sanden.
Dikter av salt
som vinden strör ut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar