12 september 2017

Fadoprinsessor (3). D–I

Dâna
Den unga sångerskan Dâna gjorde 2008 och 2009 två album där hon visade upp en bra röst och ett seriöst, engagerat förhållande till fadon men också en märkbar osäkerhet. Båda skivorna, Sei Finalmente (SPA 2008) och Fado Que Te Amo (Espacial 2009) bygger till stor del på standardnummer. Vad som hänt sedan dess är oklart. Jag har inte funnit någon representativ Youtubefil, men lite musik med Dâna finns på Spotify.


Débora Rodrigues
Ung sångerska vars debutskiva Fado no Coração (Seven Muses 2015) inte imponerade på mig. Hennes försynta, lågmälda sång kan höras på fadoställen i Lissabon, och den här Youtubefilen är ett typiskt exempel:



Diamantina
Diamantina, som heter Rodrigues i efternamn, är en rutinerad och kunnig sångerska som varit med länge. Hon kan sin fado, som hon framför eftertryckligt men avspänt med en röst i mellanregistret. Hennes senaste skiva Com Tributo (SPA 2016) är intressant eftersom hon där presenterar sånger som förknippas med manliga sångartister. Debutskivan Fado à Flor da Pele (Ovação 2003) är också hörvärd, även om sångerskan inte tillhör de mest anmärkningsvärda.





Diana Vilarinho
Den mycket unga sångerskan var en av de tonåringar som medverkade på skivan Saudade no Futuro (iPlay 2012). Hur hon ska klara sig framöver i trängseln på fadoscenen är svårt att sia om.



Dulce Pontes *
Dulce Pontes är en rutinerad sångerska, lite äldre (född 1969) än de flesta andra sångerskor inom ny fado. Hon gjorde 1995 skivan Lágrimas (BMG Ariola) med långsträckta tolkningar av sånger ur Amália Rodrigues repertoar till komp av syntar. Även i fortsättningen har Dulce Pontes varit road av experiment, och hennes register är så pass brett att hon knappast ska räknas som fadosångerska. Hon har en bra, starkt röst och fin sångteknik som ibland kan slå över i en operamässig förkonstling. Hennes experimenterande kan resultera i ganska besynnerlig musik, men också lyckade nytolkningar. Den som vill bekanta sig med denna sångerska, som är viktig i portugisisk musik och har varit en förebild för yngre sångerskor, kan lyssna till Momentos (Galileo Music 2 cd 2010) eller Peregrinação (Ondeia 2 cd 2017).



Fábia Rebordão *
Fábia Rebordão är ett gott exempel på hur en sångerska kan utvecklas mellan två album. Hennes debutskiva från 2011, A Oitava Cor (iPlay), var ganska monoton och tråkig, men hon bjuder på en mycket mera nyansrik, varierad och ledigt avspänd fado på Eu (Sony Music 2016). Fábia Rebordão sjunger på fadohusen Casa de Linhares och Páteo de Alfama och förtjänar sin publik.


Fábia Rebordão sjunger på Casa de Linhares med
Guilherme Banza, portugisisk gitarr, och Jorge Fernando, spansk gitarr.



















Filipa Cardoso *
En av de mera underskattade av dagens sångerskor. På sin hittills enda skiva Cumprir Seu Fado (Farol 2009) är sångurvalet starkt påverkat av Jorge Fernando, som är med som upphovsman till det mesta. Cardoso är en uttrycksfull sångerska med stark röst och ett lite opolerat, direkt sångsätt, påminnande om Ana Mouras. Hon sjunger sedan en tid tillbaka på fadohuset Senhor Vinho i Madragoa.



Gisela João *
För fem år sedan var det inte många som kände till Gisela João, som i dag måste räknas till fadons allra viktigaste sångerskor. Därtill en av de mest särpräglade. Hon kommer från allra nordligaste Portugal och har en dov, dimmig altstämma som hon hanterar med avsevärd musikalitet, känsla för dynamik, kraft och känslighet. Det tycks finnas något självutlämnande i hennes musik, som lämnar ett starkt intryck även i inspelad form. Hennes två album Gisela João (Montepio 2013) och Nua (Montepio 2016) tillhör de bästa som utkommit under senare år. Repertoaren domineras av traditionell fado och standardnummer, men Gisela João förvandlar dem till ett individuellt uttryck, starkt och emellanåt gripande. En fenomenal sångerska.





Inês Duarte
Många fadosångerskor beundrar de stora jazzsångerskorna, och en underlighet är att det nästan aldrig märks i deras musik. Jag tar med Inês Duarte för att hon faktiskt visar en lite jazzig frasering på sin skiva Este Fado (iPlay 2012). På Youtube finns inte så mycket, och den jazzpåverkade sångstilen märker man inte mycket av på denna inspelning tillsammans med Carlos do Carmo.



Inês Pereira
Hon tillhör dem som lanserades via restarangen Povo för några år sedan. Skivan Inês Pereira (Discos do Povo 2011) kring standardrepertoar är inte märklig, men det finns något tilltalande i denna unga sångerskas attack, energi och hängivelse.

https://www.youtube.com/watch?v=HmA3g9MLcfE


Fortsättning följer den 15 september.




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar