8 september 2020

Min första grammofonskiva

Det är med förvåning som jag i Wikipedia ser att Radio Nord bara sände i ett drygt år, mellan den 8 mars 1961 och den 30 juni 1962. För i min barndom var Radio Nord en stor sak. Det var den stationen man lyssnade på. Där fanns den aktuella spännande popmusiken.

Radio Nord drevs av den finske affärsmannen Jack Kotschack och sände från ett fartyg, M/S Bon Jour, från internationellt vatten utanför Stockholms skärgård. Man kunde inte höra stationen i hela Sverige, men i Mellansverige, från Kalmar till Gävle, fanns lyssnarna. Stationen hade några duktiga radioröster av vilka jag minns Gert Landin (som senare arbetade för Sveriges Radio) och Larsan Sörenson. Stationen var reklamfinansierad, och på den här tiden var radioreklam inte något som stod lyssnarna upp i halsen, utan snarare ett inslag i underhållningen. Annonsörerna ville förstås nå många lyssnare och fick det också, tack vare populärmusiken.

Varje vecka presenterade man en topplista med de tjugo populäraste inspelningarna. Vad rangordningen grundade sig på är mig obekant, men förmodligen ringde man runt till en del skivaffärer för att fråga vad som såldes. Sveriges Radio kände starkt av konkurrensen från Radio Nord och startade därför Melodiradion och egna topplistor. Tio i topp sändes i många år efter det att Radio Nord till följd av en lagändring lagts ned. Någon ”piratradio” var den alltså inte, men hade blivit det om sändningarna hade fortsatt efter den nya lagens ikraftträdande. Så länge stationen existerade följde jag hängivet topplistan en gång i veckan.

Jag är tillräckligt gammal för att veta att det fanns popmusik före The Beatles, men för ung för att minnas den första, vitala rockgenerationen på 50-talet, den som hade artister som Elvis Presley, Jerry Lee Lewis, Little Richard, Chuck Berry och Eddie Cochran. Därefter upptäckte skivbolagen att det fanns en ny, köpstark publik i tonåringarna, varav hälften var flickor. Och i popmusiken, som dominerades av manliga sångartister, framträdde en rad sångare med fördelaktigt utseende som kunde bli idoler för tonårsflickorna: Fabian, Frankie Avalon, Dion, Bobby Vee och andra.

James Darren.


James (Jimmy) Darren var en av dem. Jag hörde hans Goodbye Cruel World på Radio Nords topplista, blev förtjust och köpte skivan. Det var en singel i röd vinyl som kostade sju kronor, en betydande belopp för en mycket ung man. Naturligtvis köpte jag skivan på Broddmans skivbutik som låg på Storgatan i Stockholm, en av Radio Nords flitigaste annonsörer. Vad som fanns på baksidan har jag inget minne av. Och var skivan tog vägen för flera decennier sedan är en gåta. Här är inspelningen från 1961:


En rolig sak med Youtube är att man där kan höra musik som man inte har hört sedan barndomen. Musik som har varit försvunnen och som plötsligt återuppstår. Goodbye Cruel World tillhör förstås inte mina stora musikminnen, men en habil och slagkraftig rocklåt är den fortfarande. 


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar