Besök i antiken: Efesos

Nyss hemkommen från en avkopplande resa till den vackra grekiska ön Samos konstaterar jag att det starkaste intrycket lämnade ruinstaden Efesos som besöktes under en dagsutflykt till Turkiet. Byggnaderna, statyerna, kolonnerna och vägarna i denna stad är imponerande i sig, men med en kunnig guide som kan berätta om hur livet levdes i Efesos och vad de olika områdena i staden hade för funktion kan besöket bli en upplevelse. Faktauppgifterna i denna text kommer från skicklige turkiske guide som visade vår besöksgrupp runt.

 

Arkeologiska fynd i trakten visar att det fanns en befolkning nära Efesos för 5000 år sedan. Men staden uppfördes av grekerna kring 1000 f. Kr. Det var antikens tredje största stad, efter Aten och Rom kan man förmoda, och viktig även under romarriket och då kristendomen började spridas. Både romarriket och tidig kristendom har lämnat synliga spår efter sig. Den anatoliska befolkning som fanns i trakten från början dyrkade en modergudinna som kallades Kybele. Grekerna ersatte henne med en annan kvinnlig gudomlighet, jaktgudinnan Artemis. Det väldiga Artemistemplet i Efesos var ett av antikens sju underverk. I dag är Efesos en attraktion som drar till sig besökare från hela världen, nästan i klass med Egyptens pyramider eller kinesiska muren.

 

Det tar en bra stund att promenera genom resterna av denna antika storstad, som hade 250 000 invånare som mest. Men bara omkring en femtedel av Efesos är synligt, och det är de mest centrala delarna av staden. Den styrdes av ett råd på över hundra medlemmar där de rikaste och mäktigaste dominerade. Rådet, ett slags ”stadsfullmäktige”, hade sina möten i den byggnad som bilden nedan visar resterna av.

Vanliga bostäder hade inte tillgång till vatten. System för att distribuera vatten till många tappställen blev därför av stor betydelse. Särskilt romarnas skicklighet att utforma sådana system kan bevittnas på flera orter än Efesos. Offentliga badanläggningar bidrog till att gynna hygien och hälsa. På bilden resterna av ett badhus för Efesos rika befolkning, just intill den gata som fungerade som led för processioner till Artemis ära.

Grekiska och romerska gudar och så småningom Kristus hyllades och dyrkades av Efesos befolkning. Stundtals fick de konkurrens av romerska kejsare som betraktades som gudar och åtminstone i mera omdömeslösa fall betraktade sig själva som sådana. På bilden nedan syns en fot, vilket är det enda som finns kvar av statyn av kejsar Trajanus (53–117). I den rad av envåldshärskare, där en del hade rent psykopatiska drag, som den romerska kejsarföljden uppvisar förefaller Trajanus ha varit en av de mest kompetenta ledargestalterna. Under hans regim nådde romarriket sitt territoriella maximum.

Biblioteket, tillika mausoleum, i Efesos är en av de mest kända byggnaderna från antiken. Lärdom och läsande stod högt i kurs, och biblioteket i Efesos var det tredje största i världen efter de i Alexandria och Pergamon. Den senare ligger i Turkiet och var den plats där pergament uppfanns och blev skrivmaterial efter det att egyptisk papyrus hade blivit svårt att få tag på. I Efesos bibliotek ska det ha funnits 25 000 böcker. Men jag har oklara begrepp om vid man menade med bok på den tiden.

 

Mittemot biblioteket låg vad man tror var en bordell, intill den väg som förde sjömän, handelsmän och andra besökare från hamnen till stadens centrum. Efesos ligger i dag en bit in i landet men var under antiken belägen vid kusten och en betydande sjöstad. Uttorkningen av en flod är förklaringen till att fastlandet sedan dess vunnit terräng.

På vägen finns instruktionen nedan som vi nu närmast kan se som en rebus. Foten pekar ut riktningen, att det är en vänsterfot betyder att man ska hålla utkik åt vänster. En vagare kontur av en kvinna med krona antyder att där ska finnas kvinnor. Kronan symboliserar ”vacker”. Det som lite liknar ett hjärta med små prickar i är antagligen en börs eller penningpung där prickarna betyder mynt. Sålunda kan man tyda anvisningen: ”Gå framåt och till vänster. Där finns vackra kvinnor för den som har pengar.” Men någon bergsäker tolkning är inte detta.

Det måste rimligen ha funnits många fattiga i Efesos, men när man besöker resterna av staden är det lätt att föreställa sig att det var en välmående stad. Butiker som sålde ett varierande utbud av varor fanns praktiskt taget överallt där människor passerade. Butikerna låg tätt ihop, som på Ponte Vecchio i Florens eller Rialtobron i Venedig. Därtill fanns marknadsplatsen, άγορά. I varje stad fanns en liten och en stor άγορά. Bilden visar den stora marknaden i Efesos. En gång låg här butikerna rad i rad. Vägen till höger var avsedd som transportled för de varor som skulle säljas. Den leder ner till hamnen där varorna lastades av.

Teatern i Efesos är en av de största i den antika världen och rymde 25 000 åskådare. Det är vanligt att de teatrar som fanns i olika städer kunde ta emot ungefär en tiondel av befolkningen, vilket alltså gäller även för Efesos. Den som ser de antika teatrar som finns på många håll i Grekland, Turkiet, Cypern etc. kan förundra sig över det enorma teaterintresse som folk hade under den här tiden, speciellt med tanke på att repertoaren var rätt begränsad långt före Shakespeare, Ibsen och Strindberg. Men teatern hade inte samma roll som våra teatrar. De var mötesplatser för folkfester, politiska sammankomster, musik, idrott och mycket annat. Teatern i Efesos användes för gladiatorspel under den romerska tiden (själva teatern är från hellensk tid). Teatern motsvarade, för att citera lokalguiden, det som vi i dag kallar medier och som folk ägnar timmar åt under varje dag.

Den plana ytan längst ner kallades på grekiska för ὀρχήστρα, som vi har fått ordet orkester från. Men det var inte där man spelade teater. Själva teaterscenen var byggd uppepå pelarna till vänster i bilden nedan. De som satt på de nedersta – och dyraste – platserna på läktaren betraktade teatern på samma nivå som de själva var placerade. Däremot användes en ὀρχήστρα av kören som kommenterade handlingen i teaterstycket. Som nämnts kunde den rymma många andra aktiviteter också.

Här en bild från den sida av Efesos som vette mot hamnen. Här har legat en skola, och i anslutning till skolan anläggningar för fysisk träning och gymnastik.

 

Efesos ligger nära den turkiska storstaden Izmir och ännu närmare den stora turistorten Kuşadasi. Det tar ungefär 25 minuter med buss därifrån till Efesos. Turisterna strömmar till, och man kan förstå dem. Efesos är enastående. Ett extra plus för att all kommers i form av souvenirbutiker, glassförsäljare och caféer hålls utanför området, där det finns desto mera av det. Men det egentliga Efesos som kan beskådas i dag är fritt från kommers. Så kan det gå för en gammal handelsplats dit folk en gång kom från när och fjärran just för att sälja och köpa.