Vill man se statyer på stan kan man bege sig till ett konstmuseum och hoppas att museet har statyer även utanför den yta som man får tillträde till först efter att man har köpt en biljett. Lissabons mest kända konstmuseum är Gulbenkianmuseet vid metrostationen São Sebastião. Museet består av två delar i olika byggnader, en för äldre objekt som konstverk, möbler, arkeologiska fynd, guldsmide med mera, och en för modern konst. Om museets äldre del – enligt mångas mening mest sevärda – skrev jag i bloggen den 6 augusti 2017, med många bilder. Den moderna togs upp i tre inlägg 31 maj, 8 juni och 12 juni 2018.
Gulbenkianmuseets båda avdelningar är omgivna av en lummig park med vattendrag och rikt fågelliv. Detta är ett populärt andningshål för Lissabonbor och besökare i en stad som annars inte har så många parker i centrala lägen. Både kafé och restaurang finns i anslutning till museet. Museet har sitt namn efter den stenrike filantropen Calouste Gulbenkian, som finns som staty på området. Ska man döma av statyn så var Gulbenkian inte bara en vän av kultur utan också av fåglar. Eller hur man nu ska tolka den.
Det kan tyckas besynnerligt att ett museum som ställt ut statyer i omgivande parkområde inte ger anvisningar om vilka som svarar för statyerna, vad de heter eller när de kom till. I de flesta fall har jag inte kunnat finna några sådana uppgifter. Det behöver inte betyda att de saknas, för det kan ju också bero på att de är så konstigt placerade att man inte så lätt upptäcker dem.
Här är emellertid en staty som är försedd med uppgifter. Reuben Nakian heter konstnären, och hans Satyricon1 kom på plats 1981. Nakian var en amerikansk konstnär som levde 1897–1986.
Inte så långt ifrån denna staty finns ett par andra som får framträda anonymt här.
Från Gulbenkianmuseet tar vi metrons blå linje tre hållplatser söderut och hamnar vid Avenida, varifrån från man snabbt tar sig till Jardin do Torel och ytterligare en anonym staty. Den lilla parken ligger centralt men torde ändå vara obekant för de flesta besökare i Lissabon. Man tar sig dit med en spårvagn som går uppför en brant backe, öster om den stora avenyn. Men den gör inget större väsen av sig och ligger ett par kvarter in från avenyn, så om man inte träffar på den av en tillfällighet måste man veta var den ligger. Väl uppe i parken har man fin utsikt över en del av staden.
Sedan till ”kulturstadsdelen” Belém, som man når med spårvagn 15 från Praça da Figueira, flera bussar eller med lokaltåget som går från Cais do Sodré mot Cascais. Belém har ett stort kulturcentrum samt en rad museer. Här är ett par av de statyer som finns till beskådande i det vidsträckta parkområdet vid kulturcentret och det berömda Jerónimoklostret.
Till sist sett par statyer som finns i närheten av den stora Kristusstatyn på andra sidan floden. (Om Kristusstatyn och hur man tar sig dit skrev jag i bloggen den 4 april 2018.) Platsen är kanske mest intressant för den härliga utsikten över Lissabon och flodområdet. Men där finns också flera statyer med religiös innebörd. Som dessa.
Flera statyer i Lissabon i kommande avsnitt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar