Parkliv

Det är samma sak varje år. Så snart som temperaturen går upp mot 25 grader och solen skiner från himlen kommer folk ut från sina lägenheter och samlas i parkerna. Där finns under andra årstider med mera normala svenska temperaturer annars bara enstaka personer som kan korsa parken för att finna en genväg till sitt mål eller strosa omkring för att ge sin hund, och även sig själv, lite motion. Under vintern är parkerna nästan öde med islager på gångstigarna och snödrivor på öppna ytor. Men de första riktiga sommardagarna kan parkerna likna populära stränder i medelhavsområdet.

 

De här bilderna är från Lilla Blecktornsparken på Södermalm. Den ligger mellan Ringvägen och bostäderna i Blecktornsområdet på vars andra sida Stora Blecktornsparken breder ut sig över ett lite större område. Lilla Blecktornsparken har servering, bordtennisbord, tennisbanor och en plaskdamm som den aktuella dagen är full av glada badande barn. Här finns också en gräsplan som ger utrymme för många att sola eller ha picknick.

Visst är solen och värmen lockande. Men frågan är om inte också själva trängseln bidrar till att dra ut folk från sina hem. Finns det någon nedärvd, eller kanske förvärvad, kunskap i hjärnan på Söderborna som säger att om man vill se andra människor, då ska man bege sig till Lilla Blecktornsparken, eller möjligen till det närbelägna, lika trånga Nytorget?

Nytorget,

Något tidigare passerar jag en annan park på Söder, Tengdahlsparken, som ligger vid Barnängens bostadsområde, nedanför Vitabergsparken. Det tar kanske tio tolv minuter att promenera mellan de två parkerna. Tendahlsparken är en lugn oas med uppvuxna ekar, parkbänkar och matbord, plaskdamm och en generöst tilltagen gräsplan. Och samtidigt som folk invaderar Lilla Blecktornsparken ser Tengdahlsparken ut så här. Så kanske finns det något attraktivt i själva trängseln eftersom det är valet som övertygar så många fler.