Den sista avdelningen från besöket på det renoverade Nationalmuseum innehåller svensk konst från 1800-talet och i ett par fall från 1900-talet. Här finns mycket att se, en stor variation både i måleristilar och motiv. Friluftsmåleriet slår igenom under 1800-talet och därmed blir den svenska naturen under olika årstider fångad på många bilder. Därtill porträtt, interiörer från skiftande miljöer, historiska motiv och mycket annat.
Den svenska naturen skildras ofta som en oförstörd idyll hos Edvard Bergh (1828–80), en ledande landskapsmålare under mitten av seklet. Sommarlandskap heter målningen från 1873.
Oscar Törnå (1842–94) var en annan viktig svensk landskapsmålare, ursprungligen från Östergötland. Han levde en tid i Tyskland och senare i Frankrike och inspirerades främst av det franska friluftsmåleriet. Sommarlandskap från Fontainebleau målades 1876.
En av museets ståtligaste målningar är för denna betraktare Trädet och flodkröken III, Frankrike av Carl FredrIk Hill (1849–1911). Målningen, som är gjort året efter Törnås, hämtar också sitt motiv från Fontainebleauskogen utanför Paris. Vid denna hade fotografin erbjudit ett annat sätt att avbilda, och Hill anses i denna målning varit inspirerad av den samtida fotokonsten.
August Strindberg var väldigt samtida med Hill. Det är ett annat slags natur vi möter i Strindbergs dramatiska målningar, som i Marin från 1894. Strindberg återkom ofta till havet och molnen som motiv.
Vattnet är också närvarande i Julia Becks (1853–1935) verk. Hon tillhörde en tid den svenska konstnärskolonin i byn Grez-sur-Loing (se vidare bloggen den 14 juli 2019) och fängslades av ljusets skiftningar och dagrar i floden Risle. Som i Sista solstrålen från 1888.
Ett naturfenomen som sällan avbildas i målningar är norrskenet. Ständigt i rörelse låter det sig inte detaljstuderas som ett landskap. Anna Boberg (1864–1935) försökte ändå fånga det i Norrsken, Studie från Nordlandet. Och med Nordlandet menas norra Norge.
Vi befinner oss fortfarande utomhus på en äldre målning med historiskt motiv, Gustav II Adolfs död i slaget vid Lützen av Carl Wahlbom (1810–58). Målningen är från 1855. Mycket dramatik i bilden där den berömda Lützendimman omger de stridande gestalterna.
En lugnare, mer inbjudande utomhusmiljö är trädgården där frukosten är uppdukad i Hanna Paulis (1864–1940) Frukostdags från 1887. I dag är detta en målning med förföriskt ljusspel i en fin morgonstämning, men då den först presenterades fanns det kritiker som inte uppskattade den, utan såg den som konstig och obehagligt modern.
Bordet är på väg att dukas också i Fanny Brates (1861–1940) Namnsdag, en målning som är gjord 1902 men hade kunnat vara helt samtida med Hanna Paulis. Det är en idyllisk bild som vittnar om harmoni och lycklig barndom.
Flickan på bilden nedan heter Carolina Mandorff och så heter även målningen av Per Krafft den yngre (1777–1863), utförd 1806. Per Krafft var som så många andra svenska konstnärer under 1800-talet en tid i Frankrike och blev, förstås, påverkad av franskt porträttmåleri.
Hur såg en konstnärs bostad ut under detta sekel? Kanske som på Carl Stefan Bennets (1800–78) Interiör från konstnärens bostad från 1867. Tydligen hade Bennet det någorlunda bra ställt och generöst med konst på hemmets väggar.
Ett liknande motiv har Emanuel Lindgren (1866–1940) fångat i målningen I ateljén från 1894. Vem det är som målar på bilden är oklart. Kanske målarens hustru?
Mina Carlsson-Bredberg (1857–1943) har ett annat motiv i hemmiljö. Vid pianot vittnar om att musik är något man mycket väl kan bli bekant med i låg ålder.
Till sist ett par bilder från 1900-talet och en ny tids konst, med få anknytningar till 1800-talets realistiska och romantiska strömningar. Otto G. Carlsund (1897–1948) målade Brandsoldaten år 1926 och Sigrid Hjertén (1885–1948) Utsikt över Slussen sju år tidigare. Efter att ha sett dessa modernistiska verk kanske man känner för att följa upp 1900-talets konst närmare nutiden. Och då ligger Moderna Museet på Skeppsholmen på behändigt promenadavstånd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar