Jana Euler heter en ung konstnär, född 1982, som hade
en separatutställning på Stedelijkmuseet i Amsterdam då jag nyligen besökte
museet.
Jana Euler kommer från Tyskland men är nu verksam i
Bryssel. Hennes utställning i Amsterdam var inte särskilt omfattande, men
målningarna är stora, färgrika och anslående. Med en bas i det realistiska
lägger konstnären till förvrängningar, karikatyrer och överdrifter. Humor och
fantasi präglar hennes måleri, som jag tycker det var intressant att ta del av.
Frågan är hur hennes konst är tänkt att användas. Inte många har plats för så
stora dukar hemma. Kanske är det offentliga miljöer som passar bäst.
Här är några av Jana Eylers bilder. Den ovan heter Fred och anspelar på duvan som
fredssymbol – något som duvan själv är omedveten om och inte bryr sig om.
Om målningen ovan skriver Jana Euler själv: ”The painting
shows a human figure with all its readable body parts exaggerated: the hands,
the feet, the toungue, the ears, the irises and the aura around itself. The
figure also shows its analysable qualities, like two diffrent love scenes in
its heart and the star sign and rising that can be found out after looking
closely at the birth scene that is painted in the figure’s head. It is called Analysemonster because, by its obsession
of presenting what is special and unique about itself, it turned into a monster
that is painted in overly bright color and is very space-demanding.”
Liknande förklaringar finns till alla målningarna, de
flesta av dem så utförliga att jag antar att besökarna struntar i att läsa
igenom dem och låter bilderna tala utan att förklaras. Den metoden väljer även
jag med bilderna nedan. Whitney heter
denna målning, och naturligtvis är det sångerskan Whitney Houston som avses.
Och Radieuse
kallas bilden av kamelen med två halsar och huvuden.
In the Perspective of the
Screwed
heter målningen som Jana Euler förklarar så här: ”Here I painted a screw
looking at its head. The object was transformed according to the perspective of
someone on the other side of the screw – or, if the painting is hanging on a
wall, according to the perspective of someone behind the wall. That transformed
object is then still painted from its front, but in the perspective of the
screwed.”
Ganska kort är också förklaringen till Untitled: ”I painted this painting after
a photograph of a horse rider in a jump, but the horse took over and is now the
rider. The backgrund is painted freely and a little crazy as a metaphor: In
painting there is and can be a switch of who is controlling and who is under
control.”
Till sist Understanding
doubts and logic, som läsaren inte får någon hjälp att tolka här. Det ska
tilläggas att Jana Eulers utställning inte längre visas på Stedelijkmuseet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar