Museibesök: Stedelijkmuseet, Amsterdam

I Amsterdam finns många museer, och vid sidan av Anne Franks hus är det konstmuseerna som är mest berömda. Särskilt det stora Rijksmuseum, som visar konstverk och andra objekt från medeltiden fram till våra dagar, med en tyngdpunkt på nederländsk 1600-talskonst och konstnärer som Rembrandt van Rijn, Joannes Vermeer, Frans Hals, Anthonis van Dyck och andra. Framför Rijksmuseum, som har en ganska central placering i Amsterdam, sträcker sig en stor, öppen gräsplan där folk flanerar, cyklar, spelar fotboll eller sitter på parkbänkar. I andra änden, mttemot museet, finns den berömda Concertgebouw, konserthuset, med en av världens bästa symfoniorkestrar.

Stedelijk Museum.

Längs gräsplanens ena långsida finns ett par andra välbesökta museer, dels Van Gogh Museum som visar över tvåhundra av Vincent van Goghs målningar, dels Stedelijk Museum för modern konst. Här finns verk från slutet av 1800-talet fram till vår tid. Bildsvepet i detta inlägg är från Stedelijkmuseets samling. Bilderna är tagna med en enkel digitalkamera och i vissa fall något beskurna i kanterna, oftast för att eliminera skuggor från ramarna.

Flera av de stora konstnärerna från 1900-talet kom från Nederländerna. Karel Appel (1921–2006) var en produktiv konstnär vars verk ofta dyker upp på kvalitetsauktioner även i Sverige. Starka färger, dynamik och kraft präglar hans verk. Sol, odjur och man heter målningen från 1950.

Även Willem de Kooning (1904–97) kom från Nederländerna, men var verksam i USA sedan 1926. De Kooning arbetade både med föreställande och mera abstrakta motiv, och sådana som ligger någonstans däremellan. Nordatlantiskt ljus från 1977 får väl räknas till de mer abstrakta.

Ingen nederländsk 1900-talskonstnär har varit så inflytelserik som Piet Mondriaan (1872–1944). Han ändrade stavningen av sitt namn till Mondrian, som jag i fortsättningen använder, men på museet håller man fast vid den ursprungliga stavningen. I början målade Mondrian figurativt, som i detta verk från 1917. Vad kan vara mer nederländskt än en väderkvarn?

Mondrian var knuten till en konstnärsgrupp De Stijl som arbetade med en modern abstrakt konst. Mondrians målningar blev allt mer reducerade, och till slut återstod bara linjer och färgfält, geometriska mönster i klara färger. Komposition nr IV är från 1929.

Mondrians estetik kan belysas med ett citat som jag hämtat från Wikipedias engelska version:

”Art is higher than reality and has no direct relation to reality. To approach the spiritual in art, one will make as little use as possible of reality, because reality is opposed to the spiritual. We find ourselves in the presence of an abstract art. Art should be above reality, otherwise it would have no value for man.” Resonemanget får illustreras av detta verk från 1931.

En del av Mondians verk skulle kunna vara målade helt nyligen, men de är närmare hundra år gamla. Man kan se det om man betraktar dem på nära håll, små sprickor i färgen syns, som på riktigt gamla målningar. Den här målningen är från 1920.

Stedelijkmuseet har flera exempel på hur andra konstnärer påverkats av Mondrians konst. Från Storbritannien kom Marlow Moss (1889–1958) vars Vit, svart och röd är från 1951.

Även den polsk-ryske konstnären Kazimir Malevitj (1878–1935) hade ibland en förkärlek för enkla geometriska former. Men under sin verksamhet gick han igenom många skeden, från det rent naturalistiska till de mest abstrakta motiv. Jag fängslades särskilt av den färgstarka Trädhuggaren från 1917.

En annan målning som tilldrog sig min uppmärksamhet är Rayonistiskt hav från början av 1900-talet av en konstnär som jag inte hade hört talas om. Men det är inte hennes fel. Natalja Gontjarova (1881–1962) var konstnären, född i Ryssland, död i Paris.

Vad är rayonism? Återigen tar jag engelska Wikipedia till hjälp med en kort förklaring:

”The Rayonists sought an art that floated beyond abstraction, outside of time and space, and to break the barriers between the artist and the public. They derived the name from the use of dynamic rays of contrasting color, representing lines of reflected light — crossing of reflected rays from various objects.”

Av ryskfödda modernister inom konsten är ingen mera populär och välkänd än Marc Chagall (1887–1985), som kom från en rysk by i det område som nu är Vitryssland. Målningen Violinisten från 1912–13 finns att beskåda på Steelijkmuseet. Typisk för Chagall med blandningen av glädje, lekfullhet och gåtfullhet.

Vasilij Kandinskij (1866–1944) hade det gemensamt med Chagall och Gontjarova att han var född i Ryssland och avled i Frankrike. Under många år var han också verksam i Tyskland. Kandinskij står för en konstriktning som kallas abstrakt expressionism. Vilket inte hindrar att vissa av hans målningar är föreställande. Som Målning med hus från 1909.

Stedelijkmuseet innehåller inte bara en permanent utställning utan också tillfälliga. Längre fram återkommer jag med några bilder från ett par utställningar som var aktuella under mitt besök på museet. Bilderna i detta inlägg kommer från den permanenta utställningen och visar förstås bara en bråkdel av den. Målningarna ger ett starkare intryck i verkligheten, bland annat för att avbildningarna här inte ger någon uppfattning om deras verkliga storlek.

Detta inlägg avslutas med Odalisk av Henri Matisse (1869–1954).