Hermínia Silva (1907–93) var född i
Lissabon och kom i kontakt med fadon tidigt, började sjunga som barn. Hon
uppträdde offentligt från tolv–trettonårsåldern, bland annat tillsammans med den
legendariske sångaren och kompositören Alfredo Marceneiro. Hon blev snart
indragen i Lissabons teaterliv och är en av de ledande fadistas som var mest
verksam i olika uppsättningar av operetter och revistas (revyer), sammanlagt
över 70 stycken. Hon fann en publik även i Brasilien, där hon vistades i flera
månader, och hon reste till USA och Canada för att uppträda för portugisiska
utvandrargrupper.
Silvas beundrare kunde också höra henne på den fadokrog,
Solar da Hermínia – ”en gåva från min man” – som hon drev mellan åren 1958 och
1982.
Parallellt med teaterframträdandena var Hermínia Silva verksam i skivstudion. Silva sjöng ofta originalkompositioner och bland hennes kompositörer fanns Raul Ferrão, Jaime Mendes och Frederico Valério. En del sånger som skrevs för henne tillhör i dag standardrepertoaren, exempelvis Fado da Sina, Rosa Enjeitada och A Tendinha.
På artistfoton är hon generös med glada leenden,
ibland utstyrd i teaterkostymeringar. Hon sjöng lätt och avspänt, ornamenterat,
varierat och musikaliskt. Hon hade en stark scenisk utstrålning och sången
utstrålar en ovanlig värme, humor och självironi. Men Hermínia Silva hade också
allvarligare bottnar. På äldre dagar blev hennes röst mörkare och tappade lite
av sin smidighet.
 |
| Hermínia Silva medverkade i flera långfilmer. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar