Jacob Obrecht
Sjukdomen drev mig mellan
städer
Aldrig hann mitt verk klinga
ut
fullständigt och avslutat
förrän jag ånyo måste dra mig
bort
Sjukdomen lade piskor på
ryggen
och tvang mig söka vilan,
andningsrummet
Ockeghem lärde mig mycket
Honom följer jag,
hans namn och mitt
inleds av samma cirkelform
Jag bröt sönder
och formade i mjuka linjer
hans melodiers pansar
Men inte heller pansar skulle
skydda mig
Jag drar vidare,
själv uppbruten och uppmjukad
av dödens förebud
Från Italien kom jag hit till
Nederländerna åter
Nu finns jag här,
femtio år och gammal
De är svårt att orka,
tungt att bjuda energi
Grå strån ger färg åt skägg
och hår:
nu
är jag gammal
Färdighet besitter jag redan,
men Gud, ge mig ro att skapa!
ge mig ork och vilja!
Låt den svarta styrkan brinna
i hår och skägg igen!
Så skall jag sjunga flerfalt
större,
så skall jag sjunga flerfalt
skönare ...
Jacob Obrecht. |
Jacob Obrecht
(1453–1505), som var flamländare, påminner om Johannes Ockeghem, men förefaller mig att
skrivit i en mjukare, mindre storslagen stil. Obrecht tjänstgjorde på flera
håll i Italien och Nederländerna. På grund av sin vacklande hälsa sökte han ständigt nya
tjänster i hopp och en lindrigare arbetsbörda.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar