Renässansporträtt (1). John Dunstable

John Dunstable

Mellan de franska och engelska landen

finns vatten     Ännu blått

Och öar som står upp gröna vid stäven

just när solen

börjat färga himlen till en ros

Jag tycker mycket om den sälta

vattnet bär     Jag tycker verkligen om

fåglarnas skall nära stranden

Deras sving upp mot molnen     En plötslig

muskulös flykt

Som en styrkas sång, en lyras språng

Dessa vandringar

över kullar som smyckas

av arbete    Över fälten

Min hand fortplantar dem

ännu vid mycket hög ålder

Ja, pergamenten mottar mina drömmar

Och minnena

av skratten du gav, min ros,

när jag besjöng

De var länge sedan. Men jag sjunger än

John Dunstable.

John Dunstable (?–1453), engelsk tonsättare, mest bevarad i kontinentala källor. Skev huvudsakligen kyrkomusik, men den lilla världsliga visan O Rosa bella, som jag anspelar på, brukar också tillskrivas Dunstable. Han hade inflytande över den första generationen flamländska kyrkomusiker som komponerade i polyfon stil.