Aldina Duarte (1967) vill med sin fado
nå fram till kärnan av dess melankoliska grundkänsla. Hon betonar artikulation,
känsloutspel och trohet mot fadons traditioner och använder nästan enbart den
traditionella fadons melodier till musikens ursprungliga komp med portugisisk och
spansk gitarr. Hon skriver fadotexter, även för andra artister. Har lärt
musiken som vuxen, bakgrund som journalist.
Hennes musik har starka uttryck för utsatthet och
sårbarhet. Hon har en något torr röst med litet omgång, sjunger med uppmärksam
och nära texttolkning. Vad som inte framgår av inspelningar men överraskade mig
då jag nyligen hörde henne sjunga utan ljudförstärkning på ett fadohus i
Lissabon, är att hon har en mycket stark röst. Hittills har hon givit ut fyra
album som är rätt lika varandra. Jag tycker bäst om debutskivan Apenas o Amor och den senaste Contos de Fado där textförfattarna
inspirerats av verk från världslitteraturen, bland annat Dostojevskij, O’Neill
och Euripides.
Här är fyra Youtubefiler som gör henne rättvisa:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar