Grez-sur-Loing på Waldemarsudde (1)

Grez-sur-Loing är en by i Frankrike, belägen några mil söder om Paris. Här bor cirka 1 400 personer enligt Wikipedia och byn var sannolikt ännu mindre i slutet av 1800-talet när den blev en samlingsplats för konstnärer från olika håll i Europa, främst från Skandinavien och Storbritannien. Målarna hämtade många motiv från Grez, mest från naturen, men också från befolkningen och stadsbilden. Att döma av konstverken hade platsen en del skönhetsintryck att ge, men egentligen var nog Grez-sur-Loing inte så olik andra byar i denna del av Frankrike. Landskapet omkring var ett flackt jordbrukslandskap med en del vattendrag.

Många konstnärer vistades kortare eller längre tid i Grez-sur-Loing. De flesta av Skagenmålarna, Anders Zorn, Bruno Liljefors och Carl Larsson hör till dem liksom författaren och konstnären August Strindberg, författaren Robert Louis Stevenson och den brittiske kompositören Frederick Delius. Att Grez-sur-Loing blev en lockande plats för konstnärer berodde inte i första hand på själva byn utan på närvaron av så många andra konstnärer. Så orten blev en mötesplats också för diskussioner bland och influenser från konstnärer i slutet av 1800-talet, liksom för personliga relationer. 

Detta har Waldemarsudde i Stockholm tagit fasta på i den utställning som nu visas med verk av konstnärer verksamma i Grez-sur-Loing. Utställningen är öppen till den 15 augusti. I sin presentation på nätet skriver museet bland annat:

Ett stort antal konstnärer, författare och musiker från olika delar av världen möttes i Grez på slutet av 1800-talet. I byn inspirerades de av varandra både konstnärligt och på personliga plan. Socialt fungerade Grez som en plattform för konstnärsgemenskaper, men också för vänskaps- och kärleksrelationer inom och över nationsgränserna. Till de senare hör t.ex. äktenskapen mellan William Blair Bruce och Carolina Benedicks samt mellan Francis Brooks Chadwick och Emma Löwstädt. De nationsöverskridande sambanden till trots, har Grez-kolonin i äldre svensk konsthistorieskrivning, och i utställningssammanhang på hemmaplan, framförallt beskrivits som en inhemsk angelägenhet. I den senare forskningen som lyfts fram i den här utställningen tecknas en helt annan bild av hur konstnärer från olika länder levde och verkade i samförstånd sida vid sida i byn.

Utställningen Grez-sur-Loing – Konst och relationer  är den första i sitt slag i Sverige att beskriva den franska byn Grez som en internationell mötesplats för svenska, övriga skandinaviska och anglosaxiska konstnärer. I fokus för presentation är de många intressanta konstverk som tillkom i Grez från och med det sena 1870-talet till början av 1890-talet. Utställningen innehåller över 100 verk i olika material och tekniker med motiv från platsen och dess vackra omgivningar. 

Detta är en mycket sevärd utställning med lättillgänglig konst. I slutet av 1800-talet formulerades impressionismen, och ett inflytande därifrån är skönjbart i en del av verken, medan andra är mera robust realistiska. Som vanligt när jag visar bilder från ett museum eller en utställning gäller att konstverken kommer bäst till sin rätt i verkligheten. Av fotona här får man ingen uppfattning om hur de fungerar i rummet eller tillsammans med de valda ramarna. Naturligtvis får den som tittar i bloggen inte heller rätt intryck av målningarnas storlek. Här och där är bilderna något beskurna i kanterna, bland annat för att undvika skuggor från ramarna. 

De två första bilderna i detta svep är gjorda av Oscar Törnå (1842–94), en konstnär som kom från Östergötland. Den översta bilden kallas Flodlandskap, den andra Landskap från Grez-sur-Loing.

I Grez-sur-Loing finns en gammal stenbro som avbildades av flera konstnärer. Julia Beck (1853–1935) svarar för en liten målning där bron ses snett från sidan.

Och visst är det samma bro som här fångats ur en annan vinkel av Karl Nordström (1855–1923) i Gamla bron i Grez. Nordström är ett stort namn i svenskt landskapsmåleri och kom från Tjörn.

I vattendragen kring Grez-sur-Loing kunde man tydligen fiska, eller i alla fall försöka, enligt den lilla målningen Metande pojke i landskap av Emma Löfstädt-Chadwick (1855–1932). Hon köpte tillsammans med sin man Francis Brooks Chadwick Pension Chevillon i Grez-sur-Loing som blev en samlingsplats för de svenska konstnärerna där.

Frank O’Meara (1853–88) var en irländsk konstnär vars måleri är tydligt påverkat av impressionismen. Hus i Grez heter den översta av dessa två bilder, Flicka med slända den nedre.

Hugo Birger (1854­–87) är fortfarande ett betydande namn i det sena 1800-talets svenska konst. Han kom från Stockholm. Trädgård i Barbizon heter denna målning. Barbizon, som ligger nära och lite norr om Grez-sur-Loing, närmare Paris, var en viktig ort för franskt landskapsmåleri under 1800-talet. Den så kallade Barbizonskolan med målare som Camille Corot, Jean-François Millet och François Daubigny hade inflytande över utvecklingen även utomlands.

William Blair Bruce (1859–1906) var från Canada och hamnade så småningom i Sverige där han avled i Stockholm. Även han förknippas med Barbizonskolan, men denna målning från 1890 heter Grez.

Grönska, ljus och sommarstämning förmedlas i den lilla målningen Vid strandkanten, Grez av Gerda Roosval-Kallstenius (1864–1939).

Det är lätt att få intrycket att det mest är sommar i Grez-sur-Loing. En målning som Anshelm Schultzbergs (1862–1945) Första snön i aftonsol – Grez 1889 påminner om att så inte var fallet. Schultzberg var född i Falun.

Grez var en liten by, men där fanns avsnitt med stadskaraktär. Åtminstone om man ska döma av Christian Kroghs (1852–1925) Gata i Grez. Krogh var norrman och räknas till Skagenmålarna eftersom han ofta vistades i Skagen.

Inte bara landskapet väckte konstnärernas intresse i Grez. Det finns även studier av ortens invånare. Exemplet här är Gamma gumma i Grez från 1883 av Ivar Nyberg (1855–1925). Nyberg kom från Vänersborg.

Av konstnärerna som visas på utställningen Grez-sur-Loing – Konst och relationer är Julia Beck den som ger det starkaste intrycket för min del. Det kan delvis bero på att ganska många av hennes bilder visas upp, men lika mycket på att hennes stil och motivval är personliga. Några prov på Julia Becks konst, samt några verk av andra konstnärer, kommer i ett följande inlägg.